Frätskador på tänderna, eller tanderosion, uppstår när syra löser upp tandens emalj kemiskt, utan att bakterier är inblandade. Vanligast är att syran kommer från sura drycker och livsmedel, men även sura uppstötningar och kräkningar kan orsaka samma typ av skada. Resultatet blir tunnare emalj, ilningar och tänder som med tiden kan bli sköra och missfärgade.
Till skillnad från karies, som orsakas av bakterier i plack, sker frätskador genom ett direkt kemiskt angrepp på tandytan. Den här texten går igenom vad frätskador innebär, hur du känner igen symptomen, vad som orsakar dem, hur du förebygger skadan och när det är läge att söka tandvård.
Vad är frätskador på tänderna (tanderosion)?
Frätskador innebär att emaljen, det hårda skyddande lagret utanpå tanden, gradvis löses upp av syra. Emalj är känslig för ph-värden under cirka 5,5, och ju oftare och längre tänderna utsätts för sådan surhet, desto mer emalj försvinner över tid.
Skadan skiljer sig från karies på ett viktigt sätt: karies uppstår när bakterier i plack bryter ner socker till syra som angriper tanden lokalt, medan frätskador orsakas av syra som kommer direkt utifrån, från mat, dryck eller magen, och som kan påverka hela tandytan. En tand kan drabbas av båda typerna av skada samtidigt, men de behöver hanteras och förebyggas på delvis olika sätt.
Symptom: att upptäcka frätskador på tänderna
De vanligaste tecknen på frätskador på tänderna är:
- Ilningar vid kallt, varmt eller sött, eftersom den skyddande emaljen har blivit tunnare.
- Missfärgning, ofta en gulare ton, när det tunnare emaljlagret gör att tandens innersta del, dentinet, skymtar igenom.
- Släta, rundade eller skarpa kanter på framtänderna, till skillnad från emaljens normalt jämna yta.
- Tänder som ser blankare eller mer skinande ut än vanligt, särskilt precis efter att du druckit något surt.
- I mer uttalade fall, synliga gropar eller ojämnheter på tuggytan.
Besvär med ilningar och känsliga tänder är ofta det första tecknet många lägger märke till, långt innan skadan syns tydligt.
Orsaker till frätskador på tänderna: vad beror skadan på?
Den vanligaste orsaken är upprepad kontakt med sura drycker och livsmedel. Ju lägre ph-värde och ju oftare tänderna utsätts, desto större risk för frätskador.
- Läsk, energidryck och juice. Dessa har ofta ett ph-värde långt under emaljens tröskel, och regelbunden konsumtion under dagen är en av de vanligaste orsakerna till frätskador hos både unga och vuxna.
- Sura livsmedel. Citrusfrukt, surt godis och andra sura livsmedel kan ge samma effekt som drycker, särskilt om de äts ofta eller sugs på under lång tid.
- Sura uppstötningar och kräkningar. Magsyra har ett mycket lågt ph-värde. Kommer den upp i munnen, till exempel vid reflux eller ätstörningar med kräkningar, angrips ofta tändernas insida hårdast, eftersom det är där syran ligger kvar längst.
- Vanor kring intag. Att dricka surt i klunkar under en hel dag, i stället för vid enstaka måltider, förlänger tiden tänderna exponeras för syra och ökar risken jämfört med samma mängd druckit vid ett tillfälle.
- Muntorrhet. Saliv neutraliserar syra och skyddar emaljen. Har du mindre saliv än normalt, till exempel av mediciner eller sjukdom, blir tänderna mer utsatta för samma syraintag.
Så kan du förebygga och undvika frätskador på tänderna
De flesta fall går att bromsa, eller stoppa helt, med några enkla vanor:
- Vänta 30 till 60 minuter innan du borstar tänderna efter att du ätit eller druckit något surt. Emaljen är tillfälligt mjukare direkt efter ett syraangrepp, och borstar du för snabbt riskerar du att nöta bort mer av den.
- Skölj munnen med vatten direkt efter surt intag, för att spä ut och skölja bort syran innan den hinner verka länge.
- Använd sugrör när du dricker läsk, juice eller energidryck, så att syran har mindre kontakt med tänderna.
- Tugga tuggummi utan socker efter måltider för att stimulera saliv, som naturligt neutraliserar syra.
- Använd fluortandkräm regelbundet. Fluor stärker emaljen och gör den mer motståndskraftig mot syraangrepp.
- Minska hur ofta du dricker eller äter surt, snarare än mängden vid varje tillfälle, eftersom antalet syraangrepp per dag väger tyngre än den totala volymen.
När ska du söka vård eller boka en undersökning för frätskador?
Märker du ilningar som inte går över, ser att tänderna har blivit tydligt kortare, skarpare eller mer genomskinliga vid kanterna, eller har svårt att avgöra själv hur långt gången skadan är, är det läge att boka en undersökning. En tandhygienist eller tandläkare kan bedöma hur mycket emalj som redan gått förlorad och om skadan behöver behandlas eller bara bevakas.
Ju tidigare frätskador upptäcks, desto enklare är det att stoppa utvecklingen innan emaljförlusten hinner bli permanent och omfattande.
Behandling: hur behandlas frätskador på tänderna?
Behandlingen beror på hur långt gången skadan är. Vid lindriga frätskador räcker det ofta med fluorbehandling hos tandläkaren, i kombination med de förebyggande vanorna ovan, för att stärka den kvarvarande emaljen och minska känsligheten.
Har emaljen redan lösts upp mer påtagligt, eller om dentinet är exponerat och tanden är ömtålig, kan tandläkaren behöva laga tanden med kompositmaterial för att bygga upp den skadade ytan igen. I de mest uttalade fallen, där stora delar av tandytan är påverkad, kan fasader eller kronor bli aktuella för att både skydda tanden och återställa utseendet.
Oavsett behandlingsnivå är fortsatt egenvård avgörande, eftersom en reparerad eller stärkt tand fortfarande är känslig för nya syraangrepp om vanorna inte ändras.
Vanliga frågor om frätskador på tänderna
Kan frätskador på tänderna läka av sig själv? Nej, emalj som väl har lösts upp av syra växer inte tillbaka på egen hand. Med rätt egenvård, till exempel fluor och mindre syraintag, kan tanden däremot stärkas och skyddas från att skadan förvärras.
Vilka drycker orsakar mest frätskador på tänderna? Läsk, energidrycker, juice och andra drycker med lågt ph-värde är de vanligaste orsakerna. Även vanligt vatten med kolsyra eller citron kan bidra om det dricks ofta under dagen.
Ska jag borsta tänderna direkt efter att jag druckit något surt? Nej. Vänta minst 30 minuter innan du borstar, eftersom emaljen är mjukare direkt efter ett syraangrepp och tandborsten då kan nöta bort mer av den. Skölj i stället med vatten under tiden.
Är frätskador samma sak som karies? Nej. Frätskador orsakas av syra som löser upp emaljen kemiskt, medan karies orsakas av bakterier i plack som bildar syra av sockret du äter. Skadan kan se liknande ut men uppkomsten skiljer sig åt.
Kan sura uppstötningar orsaka frätskador även om jag inte äter surt? Ja. Magsyra har ett mycket lågt ph-värde, och kommer den upp i munnen genom reflux eller kräkningar kan den skada emaljen på samma sätt som sura drycker och livsmedel, ofta främst på tändernas insida.
