Tandvård i Sverige är inte gratis för vuxna — men staten betalar en del av notan. Det gör det genom det statliga tandvårdsstödet, som innehåller ett årligt bidrag och ett högkostnadsskydd som slår in när behandlingarna börjar kosta mer. Förstår du systemet kan du planera din tandvård smartare och undvika obehagliga ekonomiska överraskningar.
Den här guiden förklarar hela systemet: vad du betalar, vad Försäkringskassan betalar, vad referenspris innebär och vad som gäller om du är 67 år eller äldre.
Vad är statligt tandvårdsstöd?
Det statliga tandvårdsstödet är statens ekonomiska bidrag till vuxnas tandvård. Det gäller från och med det år du fyller 20 år, under förutsättning att du är försäkrad i Sverige (bor eller arbetar i landet).
Stödet består av tre delar:
- Allmänt tandvårdsbidrag (ATB) — ett fast belopp per år som alla får.
- Särskilt tandvårdsbidrag (STB) — extra bidrag för dig med viss sjukdom eller funktionsnedsättning.
- Högkostnadsskydd — skyddar mot höga behandlingskostnader.
Det är Försäkringskassan som administrerar stödet. Pengarna betalas aldrig ut till dig direkt — de dras av direkt när du betalar på mottagningen. Men det fungerar bara om din tandläkare eller tandhygienist är ansluten till det statliga tandvårdsstödet. Folktandvården och de flesta privata tandvårdsmottagningar är det, men inte alla — fråga innan du bokar.
Hur fungerar högkostnadsskyddet?
Högkostnadsskyddet bygger på en trestegsmodell som räknas per ersättningsperiod på tolv månader.
| Kostnad (beräknat på referenspris) | Du betalar | Försäkringskassan betalar |
|---|---|---|
| 0–3 000 kr | 100 % | 0 % |
| 3 001–15 000 kr | 50 % | 50 % |
| Över 15 000 kr | 15 % | 85 % |
Kalkylexempel: Din behandling kostar 20 000 kr enligt referenspris och tandläkarens pris är detsamma.
- Du betalar 3 000 kr (hela grundbeloppet).
- Av de återstående 12 000 kr (upp till 15 000 kr) betalar du 50 % = 6 000 kr.
- Av de sista 5 000 kr (över 15 000 kr) betalar du 15 % = 750 kr.
- Totalt betalar du: 9 750 kr och Försäkringskassan 10 250 kr.
Vad är referenspris och varför spelar det roll?
Referenspriset är ett fast pris per behandling som staten, via Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), bestämmer en gång per år. Det uppdateras den 15 januari och inkluderar material och tandtekniskt arbete.
Högkostnadsskyddet beräknas alltid på referenspriset — eller på tandläkarens pris om det är lägre än referenspriset.
Fri prissättning råder inom tandvården. Tandläkaren får ta ut vilket pris hen vill. Om priset överstiger referenspriset betalar du mellanskillnaden själv, utan ersättning. Be alltid om en skriftlig prisuppgift och behandlingsförslag innan behandlingen börjar — du har rätt till det.
Vill du jämföra priser mellan mottagningar kan du använda Tandpriskollen, en prisjämförelsetjänst som drivs av TLV.
Allmänt tandvårdsbidrag (ATB) — ditt årliga grundbidrag
ATB är ett bidrag som alla vuxna får, oavsett hur friska tänderna är. Beloppet beror på din ålder:
| Ålder | ATB per år |
|---|---|
| 20–23 år | 600 kr |
| 24–65 år | 300 kr |
| 67 år och äldre | 600 kr |
Bidraget betalas ut den 1 juli varje år. Du kan spara bidraget i upp till två år — det kan vara klokt om du vet att du snart har en dyrare behandling framför dig. Din tandläkare eller tandhygienist använder bidraget automatiskt och drar av det från din nota. Om du vill spara det behöver du säga till.
Du kan också använda ATB för att delbetala ett abonnemangstandvårdsavtal (frisktandvårdsavtal) hos Folktandvården eller vissa privata mottagningar.
Särskilt tandvårdsbidrag (STB) — extra stöd vid sjukdom
STB ges till dig som har en viss sjukdom eller funktionsnedsättning som innebär ökad risk för sämre tandhälsa. Sedan 1 januari 2026 uppgår bidraget till 1 000 kr per halvår (tidigare 600 kr).
Sjukdomar och tillstånd som kvalificerar inkluderar bland annat:
- Muntorrhet på grund av långvarig läkemedelsbehandling
- Strålbehandling i mun-halsregionen
- Sjögrens syndrom
- Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) med syrgas eller näringsdryck
- Cystisk fibros, ulcerös colit, Crohns sjukdom
- Svårinställd diabetes, dialysbehandling eller immunosupprimering
- Frätskador i kombination med anorexi, bulimi eller reflux
Din tandläkare bedömer rätten till STB och behöver underlag från din läkare. Bidraget betalas ut 1 januari och 1 juli och kan inte sparas.
Förstärkt högkostnadsskydd för dig som är 67 år eller äldre
Från och med 1 januari 2026 gäller ett nytt, förstärkt skydd för patienter från och med det år de fyller 67 år. Det kallas ibland tiotandvård och bygger på en särskild tandvårdsersättning (STE).
Innebörden är enkel: du betalar 10 procent av referenspriset — staten betalar 90 procent.
Till skillnad från det vanliga systemet gäller prisreglering här. Tandläkaren eller tandhygienisten får inte ta ett högre pris än referenspriset för behandlingar som ingår. Det skyddar dig från oväntade tilläggsnotor.
Vad ingår i det förstärkta skyddet?
- Behandlingar vid sjukdom, smärta och tandlossning
- Lagning av hål (fyllningar)
- Tandkronor, broar och implantat för de tio främsta tänderna (tandposition 1–5 i övre och nedre käke)
- Avtagbara proteser (hel- eller delproteser), oavsett tandposition
- Rotfyllningar och tandlossningsbehandlingar
Vad ingår inte i det förstärkta skyddet?
- Undersökningar och förebyggande tandvård (ingår i det vanliga allmänna högkostnadsskyddet)
- Ny fast protetik bakom tandposition 5
- Kosmetisk tandvård
Vilken tandvård ingår i det vanliga högkostnadsskyddet?
De allra flesta behandlingar vid sjukdom och smärta ingår. Konkreta exempel:
- Lagning av karies (alla tänder, alla material)
- Bedövning — alltid, oavsett behandling
- Tandutdragning inklusive stygn och efterkontroll
- Rotfyllning
- Tandkronor (utom visdomständer med enbart mild skada)
- Avtagbara proteser
- Broar och implantat (specifika regler styr vilka tänder och material)
- Behandling av tandlossning (parodontit)
Behandlingar som inte ingår:
- Tandblekning
- De flesta tandfasader (estetiska behandlingar)
- Andra kosmetiska behandlingar som enbart förbättrar utseendet
- Tandvård inom ett abonnemangsavtal
Hur använder man högkostnadsskyddet praktiskt?
Du behöver inte ansöka om något. Din tandläkare eller tandhygienist sköter allt med Försäkringskassan. Det enda du behöver göra är att:
- Välja en mottagning ansluten till det statliga tandvårdsstödet.
- Be om en skriftlig prisuppgift och behandlingsförslag innan du sätter igång.
- Kontrollera slutdatumet för din ersättningsperiod (tolv månader från behandlingens start).
Vad händer om du byter tandläkare? Ditt högkostnadsskydd är knutet till dig, inte till mottagningen. Den nya kliniken kan se var i kostnadsstegen du befinner dig och lägger ihop kostnaderna med din nuvarande ersättningsperiod.
Strategiskt tips inför stor behandling: Om du befinner dig i slutet av en ersättningsperiod och snart behöver en dyr behandling, kan det löna sig att avsluta din nuvarande period och starta en ny. Du kan inte ändra startdatum i efterhand, så planera i god tid med din tandläkare.
Regionalt tandvårdsstöd — för dig med stora vårdbehov
Utöver det statliga stödet finns regionernas tandvårdsstöd, som ger tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift till vuxna med:
- Omfattande sjukdomar eller funktionsnedsättningar
- Varaktigt behov av omvårdnad (exempelvis LSS-boende)
- Tandvård som del av en medicinsk behandling
- Viss oralkirurgisk behandling
Patienter inom dessa grupper betalar regionens vanliga patientavgift och det regionala högkostnadsskyddet gäller — inte tandvårdens. Kontakta din region för att ta reda på om du kvalificerar.
Har du en planerad behandling och vill veta exakt vad den kostar dig efter avdrag för tandvårdsstöd och högkostnadsskydd? Boka en kostnadsfri konsultation hos oss på Karlavägen i Stockholm — vi räknar igenom siffrorna tillsammans.
