Ett kort tungband betyder att slemhinnevecket under tungan är kortare eller stramare än vanligt, så att tungan inte kan röra sig fritt. Ungefär 5 till 10 procent av alla barn föds med kort tungband, och hos de flesta ger det inga symtom alls. Ibland ser tungspetsen hjärtformad ut när barnet räcker ut tungan.
Problem uppstår framför allt vid amning: barnet tappar taget om bröstet och mamman får ont eller såriga bröstvårtor. Då kan tungbandet delas med ett eller två små klipp hos en öron-, näs- och halsläkare. Nedan går vi igenom symtomen, hur bedömningen går till och när behandling behövs.
Vad är ett kort tungband?
Tungbandet är ett slemhinneveck i mitten under tungan som fäster mot munbotten. Det stabiliserar tungbasen och påverkar normalt inte tungspetsens rörlighet. Är bandet kort, tjockt eller fäster långt fram mot tandvallen kan det begränsa hur långt tungan når och hur fritt den rör sig. Det medicinska namnet är ankyloglossi.
Kort tungband är medfött och ses hos fyra till elva procent av nyfödda. Det är något vanligare hos pojkar än hos flickor, och det finns en viss ärftlighet. Enligt Läkartidningen leder ett kort tungband till amningsproblem hos ungefär en fjärdedel av barnen, så det är långt ifrån alla som behöver hjälp.
Symptom på kort tungband hos spädbarn
Ett symtomgivande stramt tungband gör att barnets sugförmåga blir sämre, eftersom tungan inte kan göra den vågrörelse som tömmer bröstet. Tecknen syns både hos barnet och hos den som ammar.
Hos barnet:
- svårt att ta ett stort, djupt tag och ett ytligt tag om bröstvårtan
- barnet släpper taget om bröstet ofta
- ett klickande smackljud när barnet förlorar vakuum
- sätter mjölken i halsen eller sväljer mycket luft
- blir frustrerat vid bröstet och går ibland upp dåligt i vikt (ovanligt)
Hos mamman:
- smärtsam amning, det främsta symtomet
- såriga bröstvårtor som är tillplattade eller sneda när barnet släpper taget
- låg mjölkproduktion trots att barnet ammas ofta och länge
Barn som flaskmatas får mer sällan bekymmer, eftersom vakuumet i munnen inte är lika avgörande vid flaska. Tecken kan ändå vara måltider som drar ut över 30 minuter, att mjölk rinner ur munnen och att barnet sväljer stora mängder luft.
Tänk på att amningsproblem kan bero på många saker, till exempel barnets läge vid bröstet. Ett kort tungband är bara en av flera möjliga orsaker. Vit beläggning i munnen och ont vid amning kan till exempel också komma av torsk i munnen hos bebisen.
Hur går utredning och bedömning till?
Upptäcker BB eller BVC ett kort tungband ska man först bedöma om det faktiskt ger symtom. En erfaren sjuksköterska eller barnmorska gör då en amningsobservation och tittar på barnets tag och om mamman har ont. Vid amningsproblem ges i första hand amningsstöd.
Själva tungbandet bedöms genom att undersöka barnets mun:
| Vad som undersöks | Vad man tittar efter |
|---|---|
| Tungspetsen | Hjärtformad, kluven eller normalt rundad |
| Var bandet fäster | I munbotten eller fram mot tandvallen |
| Tungans lyft | Hur högt tungan lyfts när barnet skriker |
| Hur långt barnet räcker ut tungan | Förbi underläppen eller inte |
Många regioner använder TABBY-skalan, där 8 poäng är normal tungrörlighet, 6–7 poäng gränsfall och 0–5 poäng tydligt nedsatt rörlighet. Har barnet 6 poäng eller lägre och amningsproblem som kvarstår trots stöd skrivs en remiss till en öron-, näs- och halsklinik (ÖNH).
Behandling: så går klippet av tungbandet till
Ingreppet kallas frenotomi och är kort. Spädbarn får glukosdroppar strax innan ingreppet, och lokalbedövning kan också ges. Läkaren eller sjuksköterskan lyfter tungan och delar tungbandet med ett eller flera små klipp med en sax. Det är ovanligt att barnet behöver sövas.
Barnet skriker ofta till och det kan komma någon droppe blod, som stoppas med en kompress. Spädbarn kan ammas direkt efter ingreppet, vilket också tröstar. Ibland märks skillnaden i amningen med en gång, ibland tar det tid, och behovet av amningsstöd kan finnas kvar efteråt. När tungbandet behöver klippas är det en fördel att göra det före två veckors ålder för att gynna amningen och mjölkproduktionen.
Riskerna är små men det kan uppstå blödning, ärrbildning och nervskador. Därför ska ett kort tungband bara klippas när det är bedömt som symtomgivande. I Region Stockholm minskade antalet klipp hos barn upp till sex månader från cirka 1 600 år 2020 till drygt 800 år 2022. Enligt det nya kunskapsstödet där ska klipp bara göras efter bedömning och observation av amningsutbildad personal.
Kort tungband hos äldre barn
Efter cirka 6 månader behöver inget göras med tungbandet av amningsskäl, om amningen fungerar eller barnet inte ammar längre. Hos enstaka äldre barn kan ett stramt tungband ändå ge besvär:
- svårt att räcka ut tungan, slicka på en glass eller slicka sig om läpparna
- svårt att lyfta tungan mot gommen och föra den åt sidorna
- mat som ofta fastnar i gommen
- svårt att uttala vissa ljud (ovanligt)
Barn lär sig prata i olika takt, och man brukar inte operera kort tungband hos barn under 2 år eftersom sövning av små barn har risker och klippet oftast inte hjälper talet. Har ett barn över 2 år tydliga problem kan en logoped bedöma om besvären beror på tungbandet och då remittera till öron-, näs- och halsläkare. En talbedömning görs ofta runt 4 års ålder, när alla språkljud brukar vara på plats. Tungans rörlighet spelar också roll för hur barnet rengör munnen när mjölktänderna har kommit.
När ska du söka vård?
Kontakta BB, BVC eller en amningsmottagning om amningen gör ont, om barnet inte får ett ordentligt tag eller om du hör klickljud vid bröstet. Ofta kan problemen lösas med hjälp av amningsstöd utan något ingrepp. Är barnet äldre och har svårt att röra tungan eller uttala ljud kan du ta upp det på BVC, som kan skriva remiss till logoped.


