En spricka i tanden läker inte av sig själv. Vanliga symtom är en skarp smärta när du tuggar eller biter och släpper, ilningar vid kallt, varmt eller sött och ibland svullnad i tandköttet kring den drabbade tanden. Sprickan syns ofta inte i spegeln, och många små sprickor ger inga besvär alls. Gör tanden ont ska du ändå låta en tandläkare undersöka den, eftersom en obehandlad spricka kan växa, ge infektion och i värsta fall leda till att tanden måste tas bort.
Behandlingen beror på hur djup sprickan är: allt från ingen åtgärd eller en tandfyllning till en krona, en rotfyllning eller att tanden dras ut. Här går vi igenom hur sprickan känns, varför den uppstår, vilka typer av sprickor som finns och när det är dags att söka vård.
Symptom för en spricka i tanden: hur känns det?
Symtomen varierar med sprickans storlek och djup. En liten spricka i emaljen märks oftast inte, medan en djupare spricka som når in mot tandens pulpa kan göra rejält ont. Vanliga tecken på en sprucken tand är:
- Smärta när du tuggar, ofta skarp och kortvarig. Typiskt är att det gör ont just när trycket släpps efter att du bitit ihop.
- Smärta som kommer och går utan tydlig orsak, från lätt ömhet till kraftig värk.
- Ilningar och känslighet för kallt, varmt eller sött, ungefär som vid ilningar i tänderna från blottade tandhalsar.
- Svullnad i tandköttet runt tanden, vilket kan tyda på att sprickan har gett en infektion. Svullnaden kan i vissa fall sprida sig ut mot kinden.
- En vass kant eller en bit som saknas, om en del av tanden har gått av.
Eftersom smärtan ofta är svår att lokalisera kan det vara svårt att säga vilken tand som är drabbad. Det är en av anledningarna till att sprickor upptäcks sent.
Vanliga orsaker och anledningar till att tanden spricker
En spricka i tanden kan uppstå av flera orsaker, och ofta samverkar flera av dem:
| Orsak | Varför tanden spricker |
|---|---|
| Tandgnissling och tandpressning | Den som gnisslar eller pressar tänderna, ofta på natten, utsätter dem för ett högt och upprepat tryck. |
| Stora fyllningar | Stora fyllningar försvagar tanden. Gamla amalgamfyllningar expanderar och drar ihop sig vid temperaturväxlingar och är hårdare än tanden. |
| Hård eller seg mat | Att bita på is, nötter, popcornkärnor, hårda karameller eller segt godis kan knäcka en försvagad tand. |
| Slag mot munnen | Idrottsskador, fall och olyckor kan ge sprickor eller frakturer. |
| Plötsliga temperaturväxlingar | Något mycket varmt följt av något väldigt kallt får tanden att expandera och dra ihop sig snabbt. |
| Åldrande | Med åren slits emaljen och tänderna blir skörare. |
Gnisslar du tänder kan det vara värt att läsa mer om tandgnissling och bruxism, eftersom en bettskena ofta är det enklaste sättet att skydda tänderna. Har du gamla metallfyllningar kan du läsa om amalgam i tänderna och när en sådan fyllning bör bytas.
Typer av sprickor i tanden
Tandläkare brukar dela in sprickor i fem typer. Typen avgör både hur allvarliga besvären är och vilken behandling tanden behöver.
- Craze lines. Mycket små, ytliga sprickor i tändernas emalj. De är vanliga hos vuxna, gör inte ont och behöver ingen behandling.
- Sprucken tandspets. Uppstår ofta kring fyllningar. Sprickan brukar inte påverka tandens pulpa och gör därför sällan ont.
- Spricka under tandköttet. En lodrät spricka som går ner mot eller under tandköttskanten. Stannar den ovanför tandköttet går tanden ofta att rädda och återställa. Når sprickan djupt under tandköttet kan tanden behöva tas bort.
- Kluven tand. Tanden har spruckit i två delar. Vid en så omfattande spricka går tanden sällan att rädda, men ibland kan en del av den sparas.
- Lodrät rotfraktur. Sprickan börjar i tandroten och rör sig uppåt. Den ger ofta inga besvär förrän tanden blivit infekterad, och i många fall behöver tanden ändå dras ut.
Behandling: hur lagas en sprucken tand?
Vid undersökningen tittar tandläkaren på tanden, testar hur den reagerar på tryck och kyla och tar ofta röntgen. Utifrån sprickans storlek och djup föreslås en behandling:
- Ingen behandling. Ytliga craze lines lämnas oftast som de är.
- Lagning med tandfyllning. En mindre spricka eller en avbruten tandspets kan lagas med en plastfyllning som sluter sprickan och återställer formen.
- Krona. Har en stor bit av tanden gått förlorad eller är tanden försvagad av stora fyllningar skyddar en tandkrona tanden mot att sprickan växer.
- Rotfyllning. Når sprickan in till pulpan, där blodkärl och nerver finns, kan nerven bli inflammerad eller infekterad. Då behövs en rotfyllning, och ofta en krona efteråt.
- Tandutdragning. Går sprickan djupt ner i roten eller har tanden spruckit i två delar kan den behöva dras ut. Luckan kan ersättas med en tandbro eller ett implantat.
Ju tidigare behandlingen görs, desto större är chansen att tanden går att rädda och att ingreppet blir enkelt.
När är det dags att söka vård och boka tid hos tandläkaren?
Det är vanligt att avvakta när smärtan kommer och går, men en spricka bör tas på allvar. Boka tid hos tandläkaren om du har återkommande smärta när du tuggar, ilningar som inte går över eller känner att en bit av tanden har lossnat.
Sök akut tandvård samma dag om du har:
- kraftig eller pulserande värk,
- svullnad i tandköttet eller ansiktet,
- en tand som gått av eller lossnat efter ett slag.
Svullnar munbotten eller halsen ska du ringa 112. Vill du ha råd om var du kan söka vård kan du ringa 1177. Tills du kommer till tandläkaren kan du undvika att tugga på den skadade tanden och undvika mycket kall eller varm mat.
Kan en spricka i tanden läka, eller blir det en tandinfektion?
Nej. Till skillnad från ett ben kan tanden inte bygga ihop en spricka i emaljen eller dentinet. Små sprickor kan förbli ofarliga i många år, men en spricka som ger besvär blir sällan bättre av sig själv. Bakterier kan tränga in genom sprickan och orsaka karies eller en tandinfektion i pulpan. En infektion som får fortgå kan till slut leda till en död tand. Sprickan kan också fortsätta in mot roten tills tanden inte längre går att laga.
Så förebygger du tandsprickor
- Använd bettskena om du gnisslar eller pressar tänderna nattetid.
- Undvik att bita på is, hårda karameller, popcornkärnor och pennor.
- Bär tandskydd när du idrottar med risk för slag mot munnen.
- Låt tandläkaren kontrollera gamla, stora fyllningar och byt dem vid behov.
- Gå på regelbunden undersökning, så upptäcks sprickor innan de ger besvär.
- Borsta tänderna med fluortandkräm två gånger om dagen för en starkare emalj.
Mer om sprickor i tänderna
Rotspricka i en rotfylld tand
Rotfyllda tänder är mer sköra än levande tänder. Enligt Internetodontologi förekommer rotsprickor i rotfyllda tänder med en frekvens mellan 4 och 32 procent, och sprickorna upptäcks i medeltal cirka fem år efter behandlingen. Det är oftast molarer i underkäken och premolarer i överkäken som drabbas. En rotspricka kan ge ömhet vid påbitning, en djup tandköttsficka eller en fistel, och den är svår att se på röntgen.
Spricka, hål eller ilningar?
Smärta vid tuggning och känslighet för kallt kan också bero på karies, en otät fyllning eller blottade tandhalsar. Skillnaden är svår att avgöra själv, och därför behöver tandläkaren undersöka tanden. Ett tips är att notera exakt när det gör ont: smärta just när du släpper bettet talar för en spricka, medan ilningar vid tandborstning oftare beror på tandhalsarna.
Varför får äldre fler tandsprickor?
Med åldern blir emaljen tunnare, och många äldre har gamla fyllningar, kronor och broar som försvagar tänderna. Muntorrhet, ofta som biverkning av mediciner, minskar salivens skyddande effekt. Tillsammans gör det att tandfrakturer och sprickor är ett vanligt problem hos äldre, och att regelbundna kontroller blir viktigare med åren.
