En död tand är en tand där pulpan, den innersta delen av tanden med nerver och blodkärl, har dött. Det kallas också nekros. Orsaken är oftast djup karies, en otät lagning, sprickor i tanden eller ett slag mot tanden. En död tand kan inte bli frisk igen, men i många fall går den att behålla med en rotfyllning. Går den inte att rädda får tandläkaren dra ut den.
Symtomen kan vara diffusa: dov smärta, ömhet när du tuggar, en tand som blir grå eller inga besvär alls. Eftersom en obehandlad död tand kan ge en infektion i käkbenet bör du alltid kontakta tandvården om du misstänker att en tand har dött.
Vad är en död tand?
Pulpan består av tunna blodkärl och nerver och ger tanden näring och känsel. När pulpan skadas blir den först inflammerad. Blir inflammationen omfattande påverkas blodförsörjningen, och när cirkulationen upphör kan bakterier sprida sig i pulpan. Då dör vävnaden och tanden går i nekros.
I vardagligt tal kallas det ibland en rutten tand, men det korrekta begreppet inom tandvården är död tand eller nekrotisk tand. Själva tanden finns kvar, men den har inget levande innehåll längre.
Varför dör en tand?
Pulpan kan skadas på flera olika sätt. De vanligaste orsakerna är:
- Djup karies. Ett obehandlat hål låter bakterier nå tandens inre. Läs mer om hur det går till i vår artikel om vad karies är.
- Otät eller stor lagning. Bakterier kan läcka in under en fyllning, och upprepade ingrepp på samma tand stressar pulpan.
- Trauma. Ett slag eller fall kan slita av blodkärlen vid rotspetsen, även om tanden ser hel ut.
- Sprickor i tanden. Kraftig tandpressning och tandgnissling kan ge sprickor som släpper in bakterier.
- Tandköttssjukdom. I sällsynta fall kan en djup parodontit nå roten.
Död tand symptom: hur vet man om tanden är död?
Symtomen varierar med orsaken. Vid karies och en pågående infektion är smärtan ofta tydligast i början, medan pulpan fortfarande är inflammerad. När tanden väl har dött kan smärtan avta, vilket lätt lurar dig att tro att problemet har försvunnit.
Vanliga tecken på en död tand:
| Symtom | Vad det betyder |
|---|---|
| Dov smärta | Infektionen kan ha nått vävnaden runt roten |
| Ömhet när du tuggar eller trycker | Inflammation vid rotspetsen |
| Grå, blå eller mörkare tand | Vävnaden i tandens inre har brutits ner |
| Svullnad i tandköttet eller en böld | Bakterierna har spridit sig ut i käkbenet |
| Inga symtom alls | Vanligt, upptäcks ofta på röntgen |
En grå tand efter ett slag är ett av de tydligaste tecknen. Enligt 1177 kan en skadad tand ändra färg och bli rosa, gul, grå eller brun. Tandläkaren ställer diagnosen med en undersökning, där tanden testas för kyla och känsel, och med röntgen som visar om det finns en infektion vid rotspetsen.
Går det att behålla en död tand?
Ofta, ja. Det avgör hur långt infektionen har gått, vilken tand det gäller och hur mycket av tanden som finns kvar. Om tandläkaren efter undersökning och röntgen bedömer att förutsättningarna är goda, görs en rotfyllning:
- Tandläkaren gör en liten öppning i tanden och når rotkanalen.
- Den döda och infekterade vävnaden rensas ut och kanalen rengörs, ofta vid flera besök med ett bakteriedödande medel emellan.
- Rotkanalen fylls med guttaperka, ett gummiliknande material.
- Tanden förseglas med en fyllning och ibland en krona, eftersom en rotfylld tand blir skörare.
Hela förloppet beskrivs i rotfyllning steg för steg. När tanden är ordentligt rengjord har infektionen goda förutsättningar att läka ut. Läker den inte kan en rotspetsoperation krävas, där tandläkaren går in genom tandköttet och rensar det infekterade området vid roten.
Om tanden inte går att rädda, till exempel vid en djup spricka i roten, är alternativet att dra ut tanden. Luckan kan sedan ersättas med implantat eller bro. Vi har jämfört alternativen i artikeln om att dra ut tanden i stället för rotfyllning.
Därför är en obehandlad död tand allvarlig
En död tand kan inte försvara sig själv. Kroppens immunförsvar når inte in i tanden, och antibiotika har svårt att verka eftersom blodgenomströmningen är låg. Bakterierna kan därför ta sig ut genom rotspetsen och ge en inflammation och infektion i käkbenet.
Hur allvarligt det kan bli visar ett fall som SVT rapporterade om i april 2017. En patient i Västerbotten fick en tand lagad utan att någon upptäckte att den var död. Infektionen spreds till underkäken, gav en svullnad som påverkade luftvägarna och krävde flera dagars sjukhusvård innan en käkkirurg kunde dra ut tanden. Regionen gjorde en anmälan enligt lex Maria. Cheftandläkaren Ulf Söderström sa till SVT: “Det kan bli väldigt allvarligt, i värsta fall kan patienten avlida men jag har inte sett att det gått så långt inom tandvården.” Han betonade också att en sådan infektion sprider sig på fyra till fem dagar när den väl kommer igång.
Sådana komplikationer är ovanliga, men de är skälet till att en misstänkt död tand ska utredas även när den inte gör ont.
Död tand hos barn
Barn skadar ofta tänderna vid lek och idrott, och trauma mot tänderna är en av de vanligaste orsakerna till att en tand dör hos barn. Det gäller både en mjölktand och en permanent tand.
En mjölktand som blir grå efter ett slag behöver inte alltid behandlas, men tandläkaren bör undersöka den eftersom en infektion kan skada den permanenta tanden som växer under. För de permanenta tänderna är det ännu viktigare att upptäcka skadan tidigt, eftersom de ska hålla hela livet. Kontakta en tandläkare efter varje slag mot en permanent tand, även om tanden ser hel ut.
När ska du söka vård?
Boka en undersökning om en tand har ändrat färg, ömmar när du tuggar eller ger dov smärta. Har du kraftigare värk kan du boka en akut tid, där tandläkaren gör en delundersökning och ni bestämmer behandlingen tillsammans. Läs om var du hittar akut tandvård i din region.
Svullnar munbotten, halsen eller läpparna ska du inte vänta på tandläkaren. Sök akutmottagning direkt eller ring 112, eftersom svullnaden kan påverka andningen.
Går det att förebygga att en tand dör?
Det mesta som får en tand att dö går att förebygga:
- Borsta med fluortandkräm två gånger om dagen och gå på regelbundna undersökningar, så upptäcks karies innan den når pulpan.
- Laga hål tidigt och låt tandläkaren byta otäta fyllningar.
- Använd tandskydd vid kontaktsporter.
- Prata med tandläkaren om bettskena om du gnisslar eller pressar tänderna.
