Inflammerat tandkött, eller tandköttsinflammation, innebär att tandköttet är rött, svullet och ofta ömt, och att det lätt blöder när du borstar tänderna eller använder tandtråd. Det medicinska namnet är gingivit, och tillståndet är mycket vanligt. I det tidiga stadiet är det reversibelt: med bättre munhygien och rätt behandling läker tandköttet och blir friskt igen inom några veckor.
Obehandlat kan inflammationen sprida sig djupare och utvecklas till tandlossning (parodontit), där skadan på tandens fäste blir permanent. Den här texten går igenom symtomen, de vanligaste orsakerna, vad du kan göra själv och när det är dags att boka tid hos tandläkare eller tandhygienist.
Vad innebär inflammerat tandkött, eller gingivit?
Inflammerat tandkött innebär att kroppens immunförsvar reagerar på bakterier i plack vid tandköttskanten, vilket gör tandköttet rött, svullet och känsligt. Det medicinska namnet är gingivit, och det är en av de allra vanligaste orsakerna till besök hos tandhygienist.
Symtom: hur känns och ser inflammerat tandkött ut?
De vanligaste tecknen på tandköttsinflammation är:
- Rött och svullet tandkött, i stället för det blekt rosa friska tandkött normalt har.
- Tandkött som blöder när du borstar tänderna eller använder tandtråd.
- Ömt eller känsligt tandkött, särskilt tätt vid tandköttskanten.
- I vissa fall dålig andedräkt, eftersom bakterierna som orsakar inflammationen även bidrar till obehaglig andedräkt.
Symtomen kommer ofta smygande och märks knappt i början, vilket gör att många väntar längre än de borde innan de söker hjälp.
Orsaker till tandköttsinflammation
Den vanligaste orsaken är plack, en klibbig bakteriebeläggning som bildas på tänderna varje dag. Borstar du tänderna eller använder tandtråd för sällan hinner plack hårdna till tandsten, som irriterar tandköttet ytterligare och gör det svårare att hålla rent.
Andra faktorer som ökar risken för inflammerat tandkött:
- Dålig munhygien. Otillräcklig tandborstning och för lite rengöring mellan tänderna gör att bakterier får sitta kvar längs tandköttskanten.
- Rökning. Den som röker får ofta en allvarligare form av tandköttsinflammation, delvis eftersom rökningen döljer tidiga symtom som blödning.
- Graviditet och hormonella förändringar. Hormonerna gör tandköttet mer känsligt för samma mängd plack, vilket är en av anledningarna till att gravida bör vara extra noga med munhygienen.
- Diabetes och vissa andra sjukdomar. Sjukdomar som påverkar immunförsvaret ökar risken för att en inflammation i tandköttet utvecklas snabbare.
- C-vitaminbrist och vissa mediciner kan också göra tandköttet mer mottagligt för inflammationer.
Inflammerat tandkött eller tandlossning: var går gränsen?
Tandkött och tandlossning hänger ihop i samma sjukdomsförlopp. Vid gingivit sitter inflammationen bara i tandköttets ytligaste lager, och tandens fäste är fortfarande intakt, vilket gör tillståndet fullt reversibelt. Får bakterierna och plack sitta kvar för länge kan inflammationen i stället sprida sig ner mot tandens fäste och utvecklas till parodontit, alltså tandlossning, där benet runt tanden bryts ner och skadan blir bestående. Bilder på hur de olika stadierna ser ut kan vara till hjälp för att bedöma hur långt gången en inflammation är.
Ju tidigare en tandköttsinflammation upptäcks och behandlas, desto större chans att undvika tandlossning helt.
Vad kan du göra själv för att förebygga tandköttsinflammation?
De flesta lindriga fall går att vända med bättre vanor hemma:
- Borsta tänderna noga, två gånger om dagen, med fluortandkräm och en mjuk borste som inte irriterar tandköttet ytterligare.
- Använd tandtråd eller mellanrumsborstar dagligen för att få bort plack som tandborstningen inte når, särskilt tätt längs tandköttskanten.
- Sluta röka, eller minska rökningen, eftersom det både förvärrar inflammationen och gör den svårare att upptäcka.
- Ät en balanserad kost med tillräckligt med C-vitamin, som stödjer tandköttets läkning.
Håller du fast vid rutinen brukar tandköttet gå tillbaka till att vara friskt inom en till två veckor.
Behandling och undersökning: hur behandlas inflammerat tandkött hos tandläkaren?
Går inflammationen inte tillbaka trots god munhygien, eller om tandköttet blöder mycket eller känns kraftigt svullet, är det läge att kontakta en tandhygienist eller tandläkare. Vid en undersökning kartläggs hur inflammationen behandlas bäst, och tandsten och plack tas bort professionellt, vilket ger tandköttet en chans att läka på ett sätt som ingen hemmarutin klarar på egen hand.
I mer uttalade fall behöver tandläkaren också kontrollera om inflammationen redan hunnit påverka tandens fäste, för att utesluta begynnande tandlossning. Regelbundna kontroller hos tandvården, även när tandköttet känns friskt, är det bästa sättet att förebygga att en inflammation hinner utvecklas till något mer allvarligt.
Vanliga frågor om inflammerat tandkött
Är inflammerat tandkött farligt? Nej, i det tidiga stadiet, gingivit, är det inte farligt och går oftast tillbaka med bättre munhygien. Obehandlat kan det däremot utvecklas till tandlossning, som ger permanent skada.
Hur länge tar det för tandköttet att läka? Med god munhygien brukar en lindrig tandköttsinflammation gå tillbaka inom en till två veckor.
Kan inflammerat tandkött bero på graviditet? Ja, hormonella förändringar under graviditet gör tandköttet känsligare för plack, vilket ökar risken för inflammation även vid normal munhygien.
Varför blöder tandköttet när jag borstar tänderna? Blödning är ett av de tydligaste tecknen på tandköttsinflammation och beror på att inflammerade blodkärl i tandköttet lättare brister vid beröring.
Ska jag borsta mindre om tandköttet blöder? Nej, tvärtom. Fortsätt borsta försiktigt men noggrant, eftersom det är plack som orsakar blödningen. Slutar du borsta förvärras inflammationen i stället.
