Tandkött cancer, som läkare kallar gingivalcancer eller tandköttscancer, är en form av muncancer där tumören utgår från slemhinnan på den del av käken som bär tänderna. Det första tecknet är oftast ett sår i tandköttet som inte läker, och diagnosen ställs inte sällan först när tumören vuxit ner i käkbenet. De flesta förändringar i tandköttet har helt andra orsaker än cancer, men ett sår eller en knöl som inte försvinner ska alltid undersökas. Här går vi igenom symtom, riskfaktorer, utredning och behandling.
Vad är tandköttscancer och hur vanlig är munhålecancer?
Tandköttscancer är en av flera former av munhålecancer, eller muncancer, som också kallas oral cancer. Munhålecancer är den vanligaste formen av huvud- och halscancer och är oftast av typen skivepitelcancer. Enligt Cancerfonden får cirka 480 personer i Sverige munhålecancer varje år. De flesta som drabbas är över 65 år, och män insjuknar något oftare än kvinnor.
Den vanligaste platsen för cancer i munhålan är tungan eller tandköttet. Tandköttscancer är dubbelt så vanlig i underkäken som i överkäken. Eftersom besvären ofta är små ställs diagnosen inte sällan när tumören redan vuxit ner i käkbenet och spridit sig till kindens slemhinna eller munbotten.
Symtom: så känner du igen cancer i munhålan
Det vanligaste symtomet är ett sår i munnen som inte läker. Andra tecken som kan höra ihop med cancer i tandköttet är:
- en knöl eller förtjockning i tandköttet, på läppen eller i slemhinnan
- vita eller röda fläckar i munnen
- värk, smärta kring tänderna eller svårt att tugga och svälja
- förstorade lymfkörtlar under hakan eller på halsen
- en tandprotes som inte längre passar
- ett sår som inte blir bättre trots behandling hos tandläkaren
Vita fläckar kallas leukoplakier och röda fläckar erytroplakier, och de kan vara ett förstadium till cancer. Värk, tuggsvårigheter och försämrad känsel är enligt Internetmedicin oftast sena symtom, som uppträder först när tumören växt in i underliggande ben. Eftersom besvären ofta är små kan diagnosen dröja.
Orsaker och riskfaktorer: risken för muncancer
Ofta går det inte att säga varför någon får cancer i munnen. Kända riskfaktorer är att röka, hög alkoholkonsumtion och dålig munhälsa. Internetmedicin beskriver nedsatt munhälsa som en oberoende riskfaktor för tandköttscancer, och enligt 1177 kan även långvarig inflammation i tandköttet eller andra obehandlade besvär i munnen öka risken.
Humant papillomvirus (HPV) är en riskfaktor vid vissa former av huvud- och halscancer. Vid tandköttscancer påvisas HPV däremot mer sällan än vid cancer i svalget, och virusets betydelse är oklar. När det gäller snus har forskning enligt MHC-förbundet inte kunnat visa att det ökar risken för cancer i munhålan. Snus kan ändå skada tandköttet på andra sätt, vilket du kan läsa om i vår artikel om vitt snus och tandköttet.
Hur upptäcks tandköttscancer? Undersökning och utredning
Många patienter söker först hos tandläkaren, som remitterar vidare till en öron-, näs- och halsmottagning. Där utreds misstänkt tandköttscancer inom ett standardiserat vårdförlopp, som är till för att du ska få svar så snabbt som möjligt. Läkaren tar ett vävnadsprov, en biopsi, från förändringen i munnen. Känns en förstorad lymfkörtel på halsen tas även ett cellprov med en tunn nål.
För att se hur stor tumören är och om den spridit sig görs en röntgenundersökning, i första hand datortomografi av huvud, hals och bröstkorg. Ibland kompletteras undersökningen med magnetkamera eller PET-kamera.
När ska du söka vård?
Sök vård om du har ett sår, en knöl eller en fläck i munnen som inte går över. En knöl som inte försvinner inom två veckor bör undersökas, och sår som inte läker inom tre veckor är något tandvården ska reagera på. Kontakta tandläkaren eller vårdcentralen, eller ring 1177 för sjukvårdsrådgivning. Kom ihåg att de flesta sår i munnen har enklare orsaker, till exempel afte, men ett sår som inte läker ska ändå bedömas av en professionell.
Behandling: operation och strålbehandling
Cancer i tandköttet behandlas i första hand med kirurgi. Tidiga tumörer i stadium I till II, alltså mindre än 4 cm utan inväxt i benet och utan metastaser, opereras oftast. Målet är att ta bort tumören med en marginal på åtta till tio millimeter frisk vävnad. Har tumören växt in i underkäken kan en del av käkbenet behöva tas bort, och käken rekonstrueras då ofta med ben och mjukdelar från exempelvis underbenet eller skulderbladet. Vid cancer i underkäkens tandkött opereras också halsens lymfkörtlar, eller så undersöks portvaktskörteln.
Mer avancerade tumörer behandlas med en kombination av operation och strålbehandling, oftast efter operationen. Vid huvud- och halscancer ges strålbehandlingen vanligen fem dagar i veckan i sex till sju veckor. Innan strålbehandlingen börjar behöver du undersökas av en tandläkare, som röntgar tänderna och tar bort de tänder som behöver åtgärdas, för att minska risken för sår och infektioner. Kan tumören inte opereras erbjuds ofta enbart strålbehandling. Efter en operation i munnen är det vanligt att behöva få näring via sond en tid.
Prognos: tidig upptäckt gör skillnad
Prognosen beror främst på tumörens stadium och var i munnen den sitter. Vid tidiga tumörer är den relativa femårsöverlevnaden över 75 procent, och tumörer i överkäken har något bättre prognos än de i underkäken. Vid mer avancerade tumörer ligger femårsöverlevnaden på cirka 50 procent. Just därför är det viktigt att sår som inte läker kontrolleras tidigt.
Efter cancerbeskedet: rehabilitering och uppföljning
Redan när du får diagnosen ska sjukvården börja planera din rehabilitering, och du har rätt till en kontaktsjuksköterska som samordnar vården. Alla patienter med tandköttscancer ska erbjudas uppföljning i fem år, ofta med hjälp av dietist, tandhygienist, logoped och kurator. Har du frågor om cancer kan du ringa Cancerlinjen på 010-199 10 10.
Kan du förebygga muncancer? Vad kan du göra själv?
Cancer går inte att förebygga helt, men du kan minska riskfaktorerna. Undvik att röka, begränsa alkoholen och håll munnen ren med tandborstning och regelbundna tandkontroller. Låt tandläkaren justera en protes som skaver, och avvakta inte om du ser ett sår som inte läker.
Fler frågor om cancer i munnen
Tandköttscancer eller vanlig tandköttsinflammation?
En vanlig tandköttsinflammation ger rodnad, svullnad och blödning och brukar bli bättre med bättre munhygien. Cancer i tandköttet visar sig i stället ofta som ett sår, en knöl eller en förändring som ligger kvar. Är du osäker på vad du ser i spegeln är tandläkarens bedömning det säkraste.
Andra former av cancer i munhålan: tungcancer, munbottencancer och läppcancer
Tungcancer är den vanligaste formen av cancer i munnen, med omkring 160 nya fall per år, och sitter oftast på sidan av tungan. Munbottencancer, alltså cancer under tungan, drabbar omkring 50 personer per år. I hårda gommen är cancer mycket ovanlig, och där är spottkörtelcancer den vanligaste tumörformen. Läppcancer utgår från det röda på läpparna och sitter oftast på underläppen.
Kan tandläkaren upptäcka cancer i munnen?
Ja. Vid en undersökning kan tandvården titta på läppar, tandkött, gom, tunga och munbotten och leta efter vita eller ilsket röda fläckar och sår som inte läker. Enligt oral patologen Jenny Öhman behöver inspektionen av slemhinnan inte ta mer än en minut, men den görs inte alltid rutinmässigt. Fråga gärna om du vill att tandläkaren tittar extra noga.
